Lyckliga jag idag!
Topp tre bästa dofter i december:
- Bakverk med pepparkakskryddor som bakas i ugnen
- Saffran
- Skurmedel då hela lägenheten storstädats
Topp tre mest stämningsfulla:
- Luciatåg live, helst i stor kyrka med gotiska fönster och barn i tåget som sjunger
- Musikhjälpen i P3
- Amaryllisar som just i detta nu spricker ut i blom
För övrigt har jag efter en jättegod middag bestående av gräddstuvad viltskavsgryta med enbär och mandelpotatismos fattat ett beslut gällande utbildningen jag kommit in på. Har ett jobbigt samtal att ta imorgon. Lär ha svårt att sova inatt!
Huvudbry
I oktober sökte jag in till diverse program på prov, för att se om och på vilka jag skulle komma in. Nu har jag blivit antagen på sjukgymnastprogrammet, som jag jättegärna vill gå! Problemet är att jag har jobb fram till slutet av maj framför mig.. what to do? Måste ta ett snack med chefen och se om det finns något att göra åt saken.. Anyway, terminstart 130121!
Hon som fick min inre brand att brännas utanpå
Hej på dig kära läsare! (låtsas som att det regnar och börjar utan närmare förklaring att blogga igen efter det långa uppehållet)
Det är snöstorm i Umeå. Jag har varit på Iksu och kört ett styrkepass nummer två för dagen, då jag får en halsbränna som inbillar mig att jag självantänt inuti. Det är världens besvärligaste tillstånd, skala 9 av 10 möjliga i tortyr! Bekymrad över detta går jag ut till hållplatsen utanför träningslokalen (ursäktar att åka buss den korta sträckan på 2.6 km hem med att jag ju faktiskt HAR så besvärlig halsbränna och inte orkar gå) och när jag stiger på bussen är den - wait for it - proppfull med folk. En sittplats är ledig, bredvid en tjej iförd svarta kläder och med ett ansiktsuttryck som säger "jaghatarhelavärldenochallamänniskoräronda", men när jag kommer dit ser jag att hon demonstrativt har sin väska på det sätet jag trodde var ledigt. Återstår för mig att stå upp då.
Denna tjej drar till sig min uppmärksamhet med sitt lätt hatiska uttryck i ansiktet. Jag smygtittar på henne i ögonvrån, och så ser jag att det finns en text på hennes svarta mössa. Det står: "PÄLS är MORD" med egenhändigt broderade stygn. Förutom att det ser fördjävligt ut, är det för mig även fruktansvärt provokativt då fördomarna frodas i min hjärna. Hon är säkert en militant vegan som inte kan låta bli att skrika ut statements även då hon är tyst! Ja men sitt där och frys då, i din syntetjacka med tunn stoppning. Själv ska jag må finfint i dunjacka och stickade mössa med fejkpälsboll i luvan! Vilken otur att jag inte råkade ha den superfula vargpälsmössan jag ärvt av farmor, då hade jag gått fram och frågat om jag fick slå mig ned bredvid henne!
Då jag kliver av bussen har jag eldat upp mig rejält över alla hemskheter jag fantiserat ihop om denna tjej, utifrån de broderade stygnen på hennes mössa. Plötsligt upptäcker jag att jag glömt bort min halsbränna - som nästan är helt borta dessutom! Tack du, vegantjej, som räddade min kväll från spontan invärtes självantändning!
Något disträ eller kanske bara tankspridd
Jag och Micke skedar i soffan framför en fantasy med Nicholas Cage (inte så särskilt läskig med andra ord). Mitt i allt händer nåt i filmen, så jag flyger bakåt med huvudet av överraskning, varpå jag skallar Micke som ligger bakom. Flera gånger under filmen rycker jag till på liknande sätt, även om jag lyckligtvis inte gör illa min käre pojkvän fler gånger.
Då ca 2/3 av filmen gått, bestämmer vi oss för en paus för att koka frukostägg till imorgon och äta en knäckebrödsmacka. Jag tar fram 20-packet ägg ur kylen, men innan jag hinner ställa ned alltsammans på bänken, börjar äggen rasa ut ur förpackningen och ner på köksgolvet, in under spisen och en stor pöl av rå äggula- och vita bildas i köksvrån. Jag som tror att jag fått kontroll på läget, rätar upp förpackningen - där finns fortfarande några ägg kvar. Nej, då rasar de sista ut på golvet de också! Jag blir knallilsk över min egen klantighet där jag står strumpläst i äggpölen, och sambon står bredvid och skrattar.
Väl tillbaka framför filmen, med varsin knäckebrödsmacka i handen, säger Micke till mig där jag äter:
"Lev dig nu inte in i filmen för väl, så du drar in det där i halsen... Så jag måste börja göra heimlich!".
Ja tänk vad man får vara vaksam då man bor ihop med mig ;) I believe this is what they in Sweden call Klockren!
Trettonde januari tjugohundraelva
Idag (eller tidigt i morse) blev jag moster till gullebarn nummer två i raden! Lilla Alice föddes 02.37 och är en riktig liten nyponros vill jag lova, utifrån de två bilder jag sett :) LÄNGTAR till jag kan åka upp och träffa henne, är gode nyfiken!
Dags att sova.. Om jag lyckas.
Shape up!
Nu måste jag skärpa mig gällande mitt (på sistone) sporadiska bloggande. Till hjälp ska jag använda mig av en typ av lista över skrivämnen, som räcker en månad framåt. Därför lovar jag nu er läsare ett strukturerat bloggande med förbestämda ämnen i åtminstone en månad framöver ;) Enjoy!
Vill för er presentera listan över de olika ämnena - så ni vet vad ni har att se fram emot:
Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag
Dag 05 – Vad är kärlek?
Dag 06 – Min dag
Dag 07 – Min bästa vän
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag?
Dag 15 – Mina drömmar
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta
Dag 25 – En första
Dag 26 – Mina rädslor
Dag 27 – Min favoritplats
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick
Finbesök
Idag har min syster Malin och svåger Ola kommit hit till Umeå, för att hälsa på mig
på riktigt! Mycket trevligt att ha besökare att sköta om måste jag säga.
I mitt förrförra hushåll, i Luleå, bodde jag granne med Malin och Ola, de bodde i ett hus ca 100 meter från mitt hus. Därför blev det aldrig några övernattningar (varken att jag sov hos dem eller dem hos mig) under de tre år jag bodde där. Det är alltid roligt när ens syskon kommer och sover över! Det känns som när man var liten och skulle sova över tillsammans hos mormor ungefär. Exaltering och upprymdhet i en enda röra!
Nu tillbaka till att umgås, fnittra och kramas!
Svart skinn med silverfärgade detaljer
Frestelsen blev för stor, idag var jag ner till C igen. Jag tyckte det såg för hemskt ut med sneakers till en stickad tubsjal, ullkappan och min pälsmössa, så jag bestämde mig för att göra slag i saken och köpa mig ett par nya fina skor, en gång för alla.

Köpte även ett par skinnhandskar så jag kan känna mig extra proper när det är dags att vara finklädd utomhus:

Är så nöjd med mina inköp och var tvungen att ta på mig skorna och vantarna medans jag ännu var i stan, för jag skämdes över mina sneakers (som tyvär redan börjar bli rätt slitna efter bara två månader). Efter det svävade jag på moln och kände mig riktigt tjusig faktiskt! En liten present till mig själv för att jag gjort hemtentan.
På tal om ingenting. Grannar (har lust att ta till ett starkare ordval, men hejdar mig) som klagar över att festdeltagare pratar för högt ute i trapphuset medans de väntar på taxi, kan väl för fan stoppa sina ungar från att gå ut i trapphuset och skrika och gråta när de får raseriutbrott! Eller ännu bättre - köpa ett eget hus, så slipper de störas och slipper störa när deras ungar skriker nätterna igenom, till skillnad från tio minuter. Fnys!
Konsekvenser
Idag ringde jag kvartersvärden och berättade om problemet med tuggummit i vårt dörrlås. Han kom förbi, inspekterade nyckelhålet och konstaterade att det var lika bra att byta hela låset (med ett flin som ryckte i mungiporna, jag hade trots allt berättat att det var ett busstreck av några små utklädda häxor). Som tur var behövde vi inte betala något för det, och det gick på några få minuter för kvartersvärden att ta ut det gamla, och skruva dit det nya låset. Minnesanteckning: Köp rejält med godis inför denna gudsförgätna helg nästa år!
.. för rackartyg behöver man inte ha många år på nacken!
Till mitt stora förtret har jag upptäckt att någon av de söta gängen små häxor och scream-imitationer som ringt på vår dörr i helgen och tiggt godis har petat in ett tuggummi i vårt nyckelhål på dörren, trots att jag valde
"godis" framför
"bus" och bjöd dem på frukt eftersom vi inte hade något godis hemma. Var denna fruktbjudning ett så pass stort felsteg av mig att jag förtjänade utsättas för ett sådant sattyg? ;) Föreställ dig ändå vilket h*vete det är att komma in i trapphuset från den råa kylan ute, stel i fingrarna och ordentligt kissnödig och allt man vill är bara att komma in i lägenheten och rusa in på toaletten, och så... Nyckeln går inte in! Vad fasen gör man, och vad ska man peta ut detta tuggummi med, när man inte är utrustad med något annat än en nyckel som inte ryms i låset? De är sluga som rävar, trots att de inte är äldre än tio år gamla! ;)
Idag är en stor dag! Jag hittade ett par gamla favoritjeans som var undangömda långt bak på hyllan i garderoben. Fick ett infall och provade dem, och jäklar, så snyggt de satt! De jeansen har faktiskt aldrig sett snyggare ut. Idag har jag med andra ord tjänat ett "nytt" plagg (Umeå-premiär!) utan att behövt lägga ut en endaste krona på det. Vilken bedrift! En annan bra sak när jag ändå är igång: min hemtenta är i stort sett färdigställd, det enda jag behöver göra är att knyta ihop en av frågorna med ett kortare stycke, samt skriva försättsblad. Ingen större kraftansträngning direkt!
Nu ska jag försöka uppbåda de sista ynka meningarna med hjälp av en kopp persika-mangoté som jag köpte på Ica nyss. Ha det!
Halloweenparty
Igår hade vi ett riktigt lyckat halloweenparty hemma på Istidsgatan. När jag vaknade i morse kändes det som att jag använt ett skruvstäd till huvudkudde över natten! Ja, det är tyvär baksidan med alla lyckade fester.
Idag har det med andra ord varit en riktig slödag, vilket varit väldigt bra för mitt hemtentaskrivande. Är just nu så trött att ögonen bara vill ramla igen, så det är bäst jag sätter punkt här och uppdaterar er mer imorgon, då det förhoppningsvis blir en mer händelserik dag. God natt!
Toner från förr
Nostalgi - tusen tack för alla bra låttips, storasyster:
Sting - Englishman In New York
Depeche Mode - Enjoy The Silence
Nicole Kidman & Ewan McGregor - Come What Way
Maria Mena - Just Hold Me
Phil Collins - Another Day In Paradise
Just nu sitter jag i en tom lägenhet och väntar på världens bästa Jenny som helt spontant ska komma över denna fredagkväll. Det är ju trots allt inte så jättelångt mellan hennes lägenhet och vår, ca 100 meter skulle jag tro.
För imorgon har jag planerat in core control och bodypump med Kristin. Imorgon kommer för övrigt bli en mycket bra dag med halloweenparty verkar det som. Riktigt fint, det ser vi fram emot!
God natt på er.
Nya inköp.. igen
Bristfällig uppdatering på sistone. Jag gör hemtenta (eller, försöker drista mig till att göra hemtenta) och därför har bloggen fått ta ett steg åt sidan tyvär. Men idag måste jag dock uppdatera, det är frrrredag! Åh så jag ser fram emot helgen som kommer. Det är ju trots allt halloween!
Igår rännde jag runt på stan med Jenny och slösade en massa pengar. Har lite, liiiiite ångest.. Fy fasen vilken storshoppare jag blivit! Försökte hitta lite bilder av det jag köpt på webbshoparna, hittade dock bara delar av alltsammans:


Helgens partyoutfit! Har även köpt mig en ulljacka från HM och en pälsmössa från Gina Tricot. Det kommer värma skönt de dagar man vill vara lite finare i vinter.
Hög tid att diska vattenflaskan och knalla iväg till Iksu. Tänkte hinna med lite Bodypump innan eftermiddagens föreläsningar. Ha det!
Träningsdagbok
För några dagar sedan bestämde jag mig för att impulsmässigt åka upp till Sangis över helgen. Min kära vän Hanna skulle köra upp till Haparanda och våra scheman passade alldeles ypperligt med dit -och hemresa, så jag bestämde mig för att åka med.
Det enda gruvsamma inför en vistelse norröver, är just själva resandet. Jag hatar att åka buss! Det gäller att passa på när man har chansen att lifta i bil.
I torsdags fick jag äntligen tummen ur, åkte ned till stan och investerade i en anteckningsbok. Har under en längre tid tänkt att jag ska börja föra träningsdagbok (för ungefär ett halvår sedan skrev här i bloggen att jag tänkte köpa mig en bok och börja anteckna efter varje träningspass). Ni vet hur det är när något blir lagt på is..? Ja, denna träningsdagbok var en sådan sak. Men nu har jag den här hos mig! En svart bok med blommor på. Där skriver jag vad jag tränat, hur länge, hur det kändes under tiden och efteråt, skriver även om jag stretchat och hur länge. Jag antecknar även övningar, antal set och reps samt kilo jag lyft om jag varit på gymmet. Tycker det kan bli intressant att gå tillbaka och titta i boken om ett år eller så, och se efter vilken riktning utvecklingen tagit. Även bra om man råkar dra på sig någon skada, för att se vad orsaken till skadan kan vara. Rekommenderas! Det är faktiskt rätt kul att sitta och tänka tillbaka på sin prestation.
Nu blir det lite film á la TV 1000. God natt!
livet har sina goda stunder
Tänk vad lite tända ljus vid frukostbordet kan göra, en dunkel oktobermorgon klockan halv åtta.
Så jag ser fram emot november och december, då det börjar bli mörkt på riktigt.
Övervinnandet av hinder och uppnåendet av mål
Vilken fantastisk känsla det är att övervinna en rädsla man haft hela livet, och kliva över de hinder denna rädsla medfört!
Som du kanske vet har jag alltid haft sjukhusskräck och rädsla för nålar (detta på grund av en incident vid tre års ålder som jag inte går in på nu). Jag har som ett exempel, ända upp till 20 års ålder alltid bedövat armvecken med en viss salva inför provtagningar, eftersom jag alltid tyckt det är så fruktansvärt obehagligt att ligga i en stol med en nål i armen. Jag kan tala om för er att denna rädsla äntligen är över! Det rör mig inte längre i ryggen.
Idag bestämde jag mig bara för att nej, det är inte obehagligt. Jag gick till blodcentralen utan bedövade armveck, satte mig frivilligt i stolen och satt där lugnt och småpratade med sköterskan medan han stack mig. Det gick hur bra som helst! Jag är så jäkla nöjd, för det här har verkligen alltid varit en enorm grej för mig att göra och har, många gånger, resulterat i svimningar eftersom jag skrämmer upp mig så mycket innan.
En annan sak jag gjort idag, som jag tidigare varit väldigt dålig på, är att säga ifrån och verkligen visa att jag är arg, rentav skällt ut någon. En person som bakom min rygg gjort ett ordentligt övertramp och verkligen förtjänade att få höra vad jag hade att säga om saken, fick det rätt hett om öronen imorse vill jag lova - jag sparade inte på krutet eller kom med några krusiduller. Vilken jäkla seger för mig själv, kan lova att sötman från den smakar fint!
Har även uppnått ett annat mål idag som jag tänker hålla hemligt - men som ändå är värt att nämna, eftersom det får mig att känna mig ytterligare lite gladare.
Med dessa nya erövringar har jag självförtroendet fått en rejäl boost och jag känner mig verkligen så nöjd med allt just nu! Det är, som jag tidigare skrev, en fantastisk känsla.
Tips!
Lyckan, kärleken och meningen med livet
Speltid: 2 timmar, 20 minuter. Med bland andra Julia Roberts och Tuva Novotny.
Jag medger att jag vid första anblicken av filmtiteln (innan jag sett filmen) kände mig en aning skeptisk - tycker inte om romantiska komedier eller riktigt klyschiga draman med en fin inledning, en konflikt som kulminerar och sedan löser sig allt i slutet. Vilken tur att jag blev ordentligt överbevisad om att denna film inte var på det viset!
Den är av det längre slaget, men det behövs verkligen för att historien ska bli så väl utspelad som den är, och att man som tittare ska sättas in i huvudrollen. Lyckan, kärleken och meningen med livet visade sig vara en riktig feelgood-film om att hitta sig själv. Filmen väckte många tankar hos mig som tittare, det kändes nästan som att jag hade en dialog med filmen om det som utspelade sig.
Filmen lämnade mig med många nya saker att reflektera över. Jag insåg även att: jag måste åka till Italien, väldigt snart! Och kanske äta pizza till middag idag om det är möjligt ;)
Cooling down..
Rasmus Seebach - Engel
Paul Kalkbrenner - Sky And Sand
Jason Mraz - Plane
Damn, I should be so lucky
Even only 24 hours under your touch
You know I need you so much
I cannot wait to call you
And tell you that I landed somewhere
And hand you a square of the airport
And walk you through the maze of the map
That I'm gazing at
And gracefully unnamed
And feeling guilty for the luck
And the look that you gave me
You make me somebody
Oh, nobody knows me
Not even me can see it yet
Det låter fint en fredagkväll när jag äntligen lyckats varva ner!
Igår kväll greps jag verkligen av panik och allt kändes bara hopplöst. Idag är de känslorna som bortblåsta!
Snart kommer nämligen Kristin hit, vi ska se film och tända ljus. Imorgon har jag planerat in core och bodypump
som en härlig start på dagen. Det känns underbart att kunna styra över sin tid utanför skolan, för första gången
på länge! Jag har INGA skolrelaterade måsten för denna helg. Nu ska jag njuta av ledigheten.
Ha en fin fredagskväll!
***
Det snöade i Umeå idag. I flera timmar.
Jag var ut på en löprunda i morse, då var allt lugnt och riktigt behagligt. När jag en timme efter att jag kommit hem igen skulle börja rulla mot skolan, föll det lappvantar från himlen.. Isiga sådana! Jag kunde inte se någonting, och var blöt inpå bara skinnet när jag kommit ca 100 meter från vår port. Observera att jag cyklade.
Fem minuter senare stapplade jag in i den närmst liggande skolbyggnaden, det droppade halvt smält is, snö och en väldans massa vatten efter mig, ned i nacken samt ned i skorna. Var blöt och kall resten av dagen.
Har försökt inbilla mig att snön och kylan kanske försvinner om jag ignorerar den, men har med närmare eftertanke kommit fram till att denna inbillning inte är något annat än just inbillning utan ett uns realism. Kan inget annat göra än att acceptera och ytterst motvilligt välkomna vintern!
Bäst att åka ned till centrum och köpa ny vinterjacka och skor imorgon. Jag lyckades hitta något positivt med detta elände trots allt! ;)
En morot för att utstå vintern
Hej!
Idag har jag hunnit med ett riktigt misslyckat träningspass, var mycket besviken på mig själv när jag låste upp ytterdörren hemma. Den besvikelsen är nu ett minne blott: anmälde mig nyss till IVP:s årliga skidresa, som detta år går till Hemavan i slutet av februari. Det kommer bli så himla kul! Ser verkligen fram emot alltsammans. Dessutom ska flera av mina närmsta vänner från klassen följa med detta år, vilket förhöjer mina förväntningar betydligt!
Förra årets resa till Tärnaby var verkligen hur kul och lyckad som helst (tror dock inte det sups så mycket under en hel helg på hela året som det görs under denna skidresa, men någon av alla helger måste väl vara den värsta?). Tror detta års resa kommer bli ännu bättre, eftersom vi i år ska vara i Hemavan som, för er som inte vet det, är en större skidanläggning med fler och mer varierade backar än i Tärnaby. Dessutom verkar det som att det kommer delta mycket mer IVP:are detta år än förra året.
Nu ska jag snart gå och lägga mig, fundera över allt kul vi ska ha uppe i fjällen (även om det är väldigt länge tills dess) och ladda batterierna för imorgon. Uppstigning 06.00 med en timmas löpning som start på dagen, sedan vidare till skolan för litteraturseminarium och grupparbete.
Klart slut.