Med glimten i ögat
Var på gymmet idag efter skolan. Gick in i en liten avdelning var de bland annat har en massa ben-maskiner. Satt i en maskin var man tränar insida lår, brukar aldrig kunna köra den annars för det är något som gör hemskt ont längs jumskarna annars, men idag provade jag och då gick det bra! Jag blev jätteglad och tänkte "åh vad härligt, nu ska jag köra så jag blir alldeles slut i insida lår för en gångs skull!".
I en benpressmaskin längre bort satt en spinkig karl och körde några sittande benböj. Efter att jag kört ett set på min maskin, reser han sig upp och tittar på mig. Han började gå omkring i en cirkel på den lilla lediga golvyta som finns i denna avdelning, suckar och med jämna mellanrum tittade han på mig med otålighet i blicken.
Jag visste precis vad skrället ville säga med sitt otåliga vankande, men satt kvar så länge jag förmådde och körde på. Det tog max sju minuter att bli klar, när han med den där stressande, tuppliknande gången struttade fram och tillbaka framför min maskin. Inte någon vidare gym-vett-och-etikett där inte! Det är i såna där fall jag för mig själv tänker onda tankar och försöker sända ut telepatiska utskällningar med liknelser av personen i fråga till något knäppt eller fult..
För övrigt borde jag verkligen börja föra träningsdagbok. Ska investera i någon fin liten bok så det blir roligare att skriva!