Ytterst störande
Ikväll har vi haft vår sjukamp för nollorna. Det var kallt och jävligt, men föralldel roligt emellanåt också (när man inte krampade i våldsamma huttringar). Imorgon tänker jag köra morgonträning, om inte mitt immunförsvar givit vika för nedkylningen av min kropp nu ikväll, och jag blir sjuk. Hoppas inte!
Nu är det bannemig dags att sova, jag är jättetrött. Bittra godnatthälsningar från en kall, frusen och väldigt irriterad bloggerska!
Ett sovrum
.. Och så har vi fixat till huvudnumret i hallen:
Introduktionen av vår företagsekonomikurs var en baggis. Nu ska jag dra iväg till Iksu, för ikväll ska vi anordna sjukamp à la nollning. Känner på mig att jag kommer längta hem till lägenheten ikväll, när jag står på campus ängar och ser alla nollor kämpa ;) Har knappt tid att vara borta hemifrån, så mysigt vi har fått det! (Ödmjukhet, vad är det?)
Simma lugnt!
Allt om allt
Hanna var så snäll och blekte min utväxt i morse. Sen målade jag lite mascara, ryckte åt mig en hårborste, tryckte en mössa över håret, drog snabbversionen av att borsta tänderna (tugga tuggummi) och rusade till bussen, eftersom den skulle gå på någon minut bara. Tror ni inte bussjäkeln var betydligt mycket försenad bara därför?!
(Om man vill se det från den ljusa sidan, kan man konstatera att jag då i alla fall hann borsta håret i busskuren)
Jag skulle åka buss till stan, eftersom jag skulle hämta en skinnjacka som jag lagt undan på Only. Jag var tvungen att ta bussen eftersom jag kvällen innan cyklat till Öst på stan då jag var på fest hos Alex i klassen. Jag lämnade då cykeln hos Alex eftersom jag gick med Jenny och Emil till centrum, för att ta en drink eller två på Allstar.
Nu ska jag göra mig i ordning för en mysig kväll med tjejerna, som jag inte träffat på två månader! Så jäkla kul det ska bli!
Fräcka morsor
Ladytron - Seventeen
Säkert! - Fredrik
Maria And The Diamonds - I Am Not A Robot
Four Tet - Hands
Fibes, Oh Fibes - Love Will Always Find A Way
Nu är jag sådär kluven igen. Jag går och väntar och väntar på att alla polare ska dyka upp här snart, vill bara få tiden att gå till helgen kommer. Samtidigt fasar jag över att det är fredag imorgon, för då blir det helg med dåliga öppettider i affärerna, dåliga busstider osv (varför kan man ju undra, eftersom jag inte åkt buss alls sen jag kom hit, och egentligen borde hålla mig borta från affärer).
Antar att det är den vanliga skolstartångesten som kommer krypande, även om jag hela sommaren mer eller mindre väntat på och längtat efter den. Jag får säga samma sak till mig själv som jag sagt till mina nervösa vänner som nu flyttar hit och börjar ett nytt program: Det löser sig!
Hade en kort smskonversation med min mor idag. Jag tänkte betala av mig min bränsleskuld jag har till dem nu efter sommaren. Skickade därför ett kort och koncist sms till mamma:
Jag: "Jag vill ha ert kontonummer!"
Mamma: "Och jag vill ha ditt bankkort och din kod"
Ni kan tro att jag kliade mig i huvudet när jag fick hennes svar. Var tvungen att fundera en stund, sen kom jag fram till att det inte finns något annat hon kan tänkas göra med mitt bankkort och min kod, än att ta mina pengar. Då fattade jag att hon skämtade! Min mamma är inte lite fräck.
Simma lugnt!
Dagen efter
Inbillade mig att det skulle vara läskigt att ligga och sova på mage (och bröstet). Det var det dock inte! Vaknade nämligen mitt i natten då jag vänt mig till magliggande, och det kändes inte något annorlunda.
Har för en liten stund sedan påbörjat operation storkok, linssoppa. Det tar sin tid! Inte för att jag tänker sörpla soppa ikväll, allt ska in i frysen. Men nu har jag i alla fall snart en massa lunchlådor inför kommande hösttermin!
(Hur tänkte jag egentligen?! Om några veckor när jag öppnar burken på lunchrasten kommer jag yla av missnöje, tråkigare matlåda än soppa får man väl leta efter?)
Over and out.
Jag klarade det!
Jag, som är så j-vla rädd för nålar i sjukhussammanhang, låg där snällt på britsen medans piercaren skar ur två små cylindrar av mitt "kött" som han kallade det, och petade dit "the anchors".
Visst stack det och visst kändes det, men det var inte värre än att göra en vanlig navelpiercing. Det stack bara lite längre tid än vad det skulle gjort vid en vanlig piercing.
Folk som snackar om att dermal anchors GÖR JÄÄÄTTEOOONT, har förmodligen ingen själv. Det som kändes värst var när han skulle skruva på discen, för då rörde sig "ankaret" lite där det satt. Det jag trodde skulle kännas mest, var när han skulle göra en liten kanal under huden så att ankaret fick plats. Det kändes inte alls, förvånansvärt nog!
Det värsta med hela grejen kommer vara att visa dem för mor och far, de kommer varken bli stolta eller glada direkt :P
Imorgon tar jag bort plåstren för att se hur det ser ut! Spännande.
Nervigt
Denna onsdag:
Jag har fått sällskap av vår (de boende i kollektivet) kompis Hanna, som idag har börjat ett program vid universitetet här i Umeå. Hon är, som mina kära kombos Sofia och Linnéa, också från Haparanda och har ännu inte hittat något eget boende, så hon kommer bo här hos oss på Istidsgatan ett tag. För mig är det riktigt kul att äntligen få lite sällskap!
Jag går och är nervös. Har bokat tid hos piercaren jag valt ut för att göra mina anchors.. Eller rättare sagt, vi har bestämt att jag ska komma dit till klockan sju ikväll, så får vi se vad som händer. Shiiit, vad nervös jag är! Jag föreställer mig att det inte kommer göra ont, men jag vet att det faktiskt kommer göra det. Det ska tydligen kännas ungefär som att tatuera sig, fast det går lite snabbare förstås.
Har i alla fall köpt hem sterila kompresser och kirurgtejp så jag har hemma om det nu blir av, för det kan vara bra att ha över smyckena de första dagarna. Ugh! Så jäkla nervös..
Kära läsare, ni lär bli uppdaterade hur utgången än må bli. Kan utlova bild à la taskig mobilkvalla om det finns något att visa upp.. Om några timmar vet vi.
Lite mer om anchors
Hallå!
Nu är det hög tid för alla sommarlovsfirare att komma tillbaka till Umeå, tycker jag. Gatorna saknar sin vanliga, sprudlande energi som upplevs annars, när alla tokiga studenter är på plats! Umeå utan sina studenter, känns som helgtidtabellen för kollektivtrafik - deprimerande, vemodigt och frambringar ensamhetskänslor. Nä, en aning seriösare: jag saknar mina vänner!
På tal om studenter, de börjar faktiskt komma hit nu. Jag har idag cyklat förbi en massa utbytesstudenter, som stannar en för att fråga om vägen till Ica, går och tjattrar med varandra på främmande språk, dragandes på stora karbinväskor. Nollningsaktiviteterna tycks också kommit igång, för överallt ser man utklädda människor med Systemet-påsar i händerna, stora grupper som samlas utanför Ålidhems centrum eller inne på campus gräsområden.
Det känns nästan för bra för att vara sant - kommer det bli lika kul i år som det var förra? Kan det vara möjligt att det även detta år kommer hit en massa unga människor, som flyttar in i studentkorridorer, anordnar spontana fester, sittningar, bär lustiga utklädnader om fredagskvällarna, med mera?! Well, good for us!
Nu tänkte jag förklara det här med anchors lite bättre, än det jag skrev i gårdagens inlägg. Varför jag läser på en massa om dem, är förstås för att jag är sugen på att göra några själv, rättare sagt två stycken.
Dessa typer av piercings har på senare tid vuxit i popularitet, och är därför lite dyrare än vanliga piercings. Dock får man som kund den andra till reducerat pris, om man gör två stycken. Dermal anchors har en liten platta med hål i, som man sätter in under huden, smycket som syns utanpå kroppen skruvar man på själva "låset". I de små hålen är tanken att kroppsvävnad ska växa fast, så att ens anchor sitter fast ordentligt.
Varför jag tvekar är alltså tanken på att de kommer växa fast, och jag om jag vill ta ut dem måste gå till en piercare som gör ett litet snitt för att få ut dem.. De är en typ av inplantat. Det låter lite väl läskigt i mina öron!
Nå, den som lever får se..
Nu ska jag ut och springa lite.
Försiktig mjukstart
Efter en lång tids sjukvila, börjar jag sakta men säkert komma igång med träningen igen.
Igår körde jag en lugn start med lite uthållighetscykling som uppvärmning på gymmet, efter det körde jag två olika benövningar och lite bröst. Idag har jag tränat ett lite längre pass, med början inne i gymmet och avslutade med ett core control-pass.
Det känns bra i kroppen och jag känner mig nöjd! För en vecka sedan hade träning inte varit att tänka på överhuvudtaget. Att säga att jag är på väg mot mitt vanliga jag, kan vara att säga för mycket; måendet är olikt från dag till dag, ibland svänger det drastiskt under en och samma dag. Men man kan alltid sköta medicinerandet bra och hoppas på det bästa! :)
Jag sitter och läser på - dermal anchors vs. skindivers. Googlar och söker och skummar igenom - det är en typ av piercings, där man bara gör ett hål (oftast på en slät yta på kroppen) istället för att göra ett hål tvärs igenom något. Hm. Återkommer till detta senare.
Även denna kväll har jag badat, med berg av jordgubbsdoftande badskum jag fick i inflyttningspresent av Jenny. Det är nåt speciellt med badskum! Man måste ha det, annars är det inte värt att vänta på att badkaret ska tappas upp, faktiskt.
Nu tänker jag se Wallander - Vittnet, som jag hyrde på Coop Konsum på Ålidhem efter mitt Iksubesök. Ni hör ju, vad jag skämmer bort mig själv här i min ensamhet! ;)
Kuriosa
Vad har min lillasyster Josefin gemensamt med en katt? 
Båda hatar Justin Bieber! http://video.se.msn.com/watch/video/cat-hates-justin-bieber/1js116fvd
Hund
När jag ändå är igång med att ladda upp bilder, tänkte jag med bild och ord återge en händelse som inträffade i torsdags. Det var Josse som berättade om det åt mig.
Vår hund Nalle hade åkt fyrhjuling (du läste rätt) med pappa. Han brukar göra det ibland, då sitter han uppkrupen längst bak på fyrhjulingen, som är ganska stor, bred och klumpig. Rätt vad det var, fick han syn på något och fick för sig att hoppa av i farten. Även om det inte gick särskilt snabbt, så tappade han såklart balansen när han hoppade av, och skrapade därför hakan i marken.
Ett litet skrapsår fick han. När Josse MMS:ade den här bilden till mig, blev jag så ledsen så jag bad henne skicka en till bild på Nalle. Det fick jag också, den fick mig att bli väldigt glad! Det här var nämligen det jag fick:
Ute och busar hemma på gården. Denna hund är den finaste, med den mest utmärkande personlighet av alla hundar!
God morgon!
Har slagit igång P3 och Digilistan, härlig söndagsfeeling! Till min stora glädje är det Olle Garp som är programledare, en personlig favorit inom P3. Dessutom spelar dem Säkert! med nya låten Fredrik, och om det är något band som peppar mig och får mig att tänka på Umeå så är det Säkert!, nu tänker jag äta proteingröt, sedan dra iväg till Iksu, för efter några veckors sjukledighet från träning tänker jag banne mig sätta igång nu! Nu är det jag och Säkert! mot alla motgångar!
Ren och fräsch
Jag har haft en liten spastund såhär på kvällskvisten. Tappade upp ett varmt bad med massa badskum, peelade huden och sedan har jag använt mitt bodybutter, så nu känner jag mig superfräsch!
Nu ska jag sluta skriva en massa smörja. Sagan om de två tornen, extended version går på trean ikväll. Det tänker jag inte missa!
Bilder av taskig kvalla, men ändock!
Bjuder på köket en gång till - med några förändringar. Nu har vi fått upp gardiner och de rätta stolarna, sedan jag visat de senaste bilderna på köket.
Ett nästan komplett vardagsrum. Det som fattas är bland annat lite lampor..
.. Men det finns även ytterligare lite saker att hänga upp på väggarna, som ljuslyktor och tavlor till exempel.
Sladden till taklampan ska också fästas i taket, ber dig försöka tänka bort den där den hänger!
TV-bänken och Sofia och Linnéas arrangemang ovan.
Sofias zebratavla passar alldeles ypperligt!
Jag känner mig så ivrig att visa hur det ser ut hos oss just nu, så jag laddar upp bilderna trots att det inte är färdigt ännu. Hoppas ni ser något även om det är mobilkamera-bilder!
Ikväll har jag tvättat kläder och bäddat rent och städat, när jag sett klart Sagan om Ringen som visas på trean nu, ska jag tappa upp ett bad, innan jag går och lägger mig. Skönt avslut på en dag av mycket välbefinnande!
Back in town
Hemma i Umeåååå! *Jubel*
Min kära kusin Linda har introducerat mig för väldigt skön musik, under vår Stockholmsvistelse. Bandet heter Slowdive, här kommer några personliga favoriter:
Machine Gun
Souvlaki Space Station
Rutti
mfl..
Faktum är att jag fått en massa härliga låttips av olika vänner på sistone. Den här länkade min kära gamla träningspolare till mig: http://www.youtube.com/watch?v=HH7WXlf9WLk&translated=1
Härlig röst den tjejen har! Medger dock att jag blir lite nedstämd av texten, men vissa dagar behöver man något att deppa till. Idag är dock inte en sådan dag för mig!
Har fixat, trixat och donat i lägenheten med en massa möbler idag. Vardagsrummet är nu i stort sett färdigt! Bilder kommer imorgon när det är ljusare i rummet :)
Hörs om några timmar igen, då med bilder!
Stockholm
Flyget går till Umeå klockan 8.30 imorgon. Underbart! Ska verkligen njuta av att hinna vara där lite innan skolstart också.
Idag bär det av mot stan, kanske även en avstickare till Söder också om jag har tur. Jag ska försöka hitta en fin navelring bland annat.
Uppdatering kommer imorgon när jag är hemma!
Tre dagar kvar
The Pussycat Dolls - I Don't Need A Man
Linkin' Park - Somewhere I Belong
Kent - Dom Andra
Lykke Li - Little Bit
Natasha Bedingfield - Soulmate
Som det har regnat! Ändå har dagen gått väldigt fort. Vad skönt, hoppas resten av veckan går i samma tempo (eller gör jag verkligen det..?), åtminstone så jag får vara ledig. Puh! Jag behöver den här ledigheten, har verkligen tur som kommer ha lite ledigt innan skolan sätter igång igen - det är det inte alla som har.
För övrigt har jag hittat motivation och en äkta vilja att uppnå något jag siktat på väldigt länge. Det känns så jäkla bra! Hoppas jag lyckas upprätthålla den här motivationen. Hatar att bara gå och driva omkring utan att ha ork eller lust att göra något alls. Kanske är det för att jag nu är så nära att jag har Umeå i sikte, en nytändning?
Upptäckte i morse när jag gick till bilen att jag glömt fönsterrutan på högra sidan nedvevad i lördags. Det hade inte varit något problem, om det inte vore för att det regnat hela dagen och natten sedan i söndags! Sätet hade en präktig, blöt fläck, golvet bakom sätet var blött, inredningen på insidan av dörren var blöt, och till min fasa var även mitt paket med lime/citronsmaktuggummin genomblött och bara att slänga i soporna. Fint, det misstaget gör jag förhoppningsvis aldrig om!
Dags för oljebyte och städning invändigt i den blå pärlan, sedan övergår jag till en enda hästkraft och satsar på löpning!
Fyra dagar kvar
Nu tänker jag gå på jakt efter en bra bok, om det finns några sådana i det här huset som jag inte redan läst. Denna eventuella bok ska jag ta med mig ut i husvagnen, och sedan läsa lite innan det är sovdags. Det är nu fyra dagar kvar till vi åker till Stockholm, och därmed är jobbandet för sommaren 2010 slut! Semester i dess allra renaste form - I'm lovin' it!
Krank
Någon är speciell. Kommer verkligen sakna de där mörka ögonen när jag åker tillbaka till Umeå, och de ögonen gör det lite lättare att trivas här uppe de sista dagarna jag är kvar, men också lite svårare att åka iväg.
Let go, let the wind blow back your hand in mine
Vad har hänt?!
Or maybe to sleep in the sun..
Jag vet inte vad det är med mig! Det är lördag, istället för att göra något vettigt sitter jag här och läser låttexter på internet och förundras över dess geniala budskap. Å andra sidan har jag foten i såpbad och kan inte röra mig särskilt mycket, känns som en giltig orsak till att sitta här trots värmen ute.
Har varit ut med Nalle i hettan. Det var tufft, men underbart efteråt! Om man ogillar att svettas, är det bäst att hålla sig lugn när det är varmt - har ännu inte slutat (efter)svettas och det är fyra timmar sedan vi kom hem från vår runda.
Jag känner mig som förbytt, och skäms en aning över att erkänna det, men alldeles nyligt (ungefär igår) har jag upptäckt den här mannens oerhörda dragningskraft..
.. Så med andra ord, nu tänker jag förlora mig i hans lena stämma.
Hörs!
Som på film
En kyss på finska gränsen.
Två mörka ögon.
En bilresa genom den dunkla sommarnatten.
Helljus.
Ett stjärnfall.
Vackrare än så kan ingen annan augustinatt vara.
Fräsch fredag
Sade - By Your Side
JJ - Let Go
Röyksopp - Only This Moment
Farmen och lägesöversikt
- Två dagar till helgen, den sista sommarhes.. (En av katterna hoppade upp på skrivbordet och skrämde livet ur mig, mitt höga flämtande av skräck och svordomen som följde efter detta skrämde i sin tur halft livet ur henne och hon gjorde en ansats att skrämt hoppa ner igen innan hon hejdade sig av mitt gapskratt) Vi gör ett nytt försök. Alltså: Två dagar kvar till den sista sommarhelgen uppe i norrbotten, och två dagar kvar till ett mycket spännande möte!
- Åtta dagar kvar till avfärd mot Stockholm
- Femton dagar kvar till min ankomst i Umeå <3
- Tjugosex dagar kvar till skolstart
- Femtiosju dagar kvar till Josses artonårsdag, vilket betyder:
- Femtioåtta dagar kvar till återresa till Norrbotten för Josses födelsedagsfirande på Hotell Valhall á la Kalix (hon glömmer inte shotten jag utlovat).
Jag kom hem för ungefär en timme sedan och satte mig för att äta middag. Hunden satt vid altandörrarna (vid ena köksbordsgaveln), vi var ensamma i köket. Jag råkade svälja vatten i fel strupe, och fick en hostattack. Nalle började skälla upprört, tog några steg mot mig, och började sedan sympatihosta med mig! Du skulle ha hört. Han hostade och härkade, som för att visa "såhär ska du göra!".
Mammas "farm", som hon kallar den, är för det mesta ganska tokig, men de är ju för rara ändå.
Åter uppe i norr
Längtar verkligen tills jag ska tillbaka dit - tre veckor kvar!
Lite bilder från Umeå
Två dagar i Umeå börjar bli till ända. I eftermiddag börjar jag köra mot norrbotten igen för imorgon är det en ny arbetsdag.
Igår upptäckte jag och Martina en lite creepy grej. Det hade regnat, och betongplattan på balkongen (golvet) var blöt. Då framträdde två fotspår, som var riktade in mot lägenheten.. Precis som om något stod och tittade in! 
På bilden speglar vattnet lite så det syns mindre, men när det inte låg vatten på betongen, utan den bara var fuktig, framträdde fotspåren ännu tydligare!
Detta har jag och Martina fixat och trixat med igår:
Ett soffbord.
En klocka. Bevare mig väl, en sådan klocka monterar jag aldrig upp igen! Mycket besvärligt, men förvisso mycket fint också!
