shotgunelin

Tänk om man skulle kunna frysa vissa ögonblick. Det kunde vara ytterst användbart! Som nu till exempel. Tittar ut genom samma fönster som jag tittat ut genom under hela min uppväxt, på alla gamla faluröda hölador med snö på taken, rykande skorstenar, snötyngda granar. Det jag tycker om med Sangis är att nästan allt ser ut så som jag minns det från när jag var liten! Hustak av koppar som blivit gröna redan för en 20-25 år sedan ser likadana ut idag. Det känns tryggt på något vis. Jag vet att hur less jag än kan bli på stället, kommer jag alltid att längta tillbaka om jag hålle mig borta härifrån en längre tid.

Ikväll ska jag till Haparanda och umgås med tjejorna :) Trevligt avslut på denna ytterst kylslagna vistelse i norr.